U-värde förklarat: så väljer du energifönster

U-värdet är det enskilt viktigaste talet på en fönsterspecifikation, men också det mest förvirrande. Här går vi igenom skillnaden mellan U, Ug och g-värdet, vilka krav som faktiskt gäller i Sverige 2026 och hur mycket pengar ett bättre fönster sparar.

Vad är U-värdet?

U-värdet (W/m²K, watt per kvadratmeter och Kelvin) mäter hur mycket värme som läcker ut genom en kvadratmeter fönster när det är en grads temperaturskillnad mellan ute och inne. Ju lägre värde, desto bättre isolering.

För att jämföra: en välisolerad yttervägg har U ≈ 0,15. Ett gammalt 2-glasfönster från 70-talet har U ≈ 2,8. Ett modernt passivhusfönster kan ha U så lågt som 0,76. Fönstret är alltså alltid den svaga punkten i klimatskalet.

U, Ug och Uw: vad är skillnaden?

• Ug (glas): Bara själva isolerrutan. Bästa moderna isolerruta ligger på Ug ≈ 0,5. Det är glaset isolerat, utan karm.
• Uf (karm): Bara karmprofilen.
• Uw (hela fönstret): Hela fönstret inklusive karm, beslag, distanslist och anslutning. Det är detta värde som ska jämföras mellan fönster och som anges i offerter (skriver vi bara "U-värde" så menar vi Uw).

När en säljare lockar med "Ug 0,5", fråga alltid efter Uw. Skillnaden kan vara 0,2–0,4 enheter, och det är Uw som styr den verkliga energiräkningen.

Vad är g-värdet?

g-värdet (solfaktor, 0–1) anger hur mycket solenergi som släpps in genom rutan. Ett lägre värde ger mer solskydd, vilket är bra på söderfönster på sommaren. Ett högre värde ger mer gratis värme, vilket är bra om du vill att solen ska hjälpa till med uppvärmningen.

Typiska värden: 0,40 för solskyddsglas, 0,52 för vanligt energiglas och 0,63 för klart 3-glas. I svenskt klimat med långa, mörka vintrar är ett högt g-värde oftast bättre. Solvärmen som kommer in väger upp förlusten över året.

Boverkets regler 2026

Det här gäller enligt Boverkets byggregler (BBR):

• U ≤ 1,2 W/m²K är Boverkets rekommendation vid byte av fönster i befintligt hus.
• U ≤ 1,1 W/m²K för nybyggnation av småhus i klimatzon I (norra Sverige).
• U ≤ 1,3 W/m²K som maxgräns för ett enskilt fönster även om byggnaden klarar snittet.

I praktiken klarar alla nya fönster på marknaden 2026 de här nivåerna. Frågan är snarare hur långt under du vill gå.

Hur mycket sparar ett bättre fönster?

Tumregeln: energiförlust per fönster och år (kWh) ≈ U-värde × yta (m²) × graddagar × 24 / 1000. Sverige har ca 4 500 graddagar i snitt.

För ett standardfönster 1,2 × 1,2 m (1,44 m²) i Mellansverige:

Med 10–20 fönster i ett vanligt hus blir skillnaden mellan gamla och nya fönster snabbt 6 000–11 000 kr per år. Vill du räkna på dina egna fönster, använd vår energibesparingskalkylator.

Är det värt att gå från 0,9 till 0,76?

Det beror på pris. Att uppgradera till passivhusglas brukar kosta 1 000–2 000 kr extra per fönster och spara ca 40 kr per år. Återbetalningstiden blir då 25–50 år. Det lönar sig alltså sällan, om inte passivhusglaset redan ingår som standard i serien.

Ingår passivhusglaset redan som standard, som på Drutex Neo MD, kostar det inget extra och är klart värt att ta med.

Andra saker som påverkar energin

• Hur väl montaget tätar runt karmen (drev och fogmassa). En slarvig montör kan förstöra ett bra fönster.
• Antal kamrar i PVC-profilen (5 kamrar är standard, 7 kamrar är passivhusklass).
• Argon eller krypton i isolerrutan (krypton är bättre men dyrare).
• Varm distanslist (Swisspacer) ger 0,1 lägre U än aluminiumdistans.

Sammanfattning: vad ska du välja?

• U ≤ 1,2: Boverkets rekommendation vid byte. Välj det bara om budgeten är mycket stram.
• U ≈ 0,9–1,0: Bästa pris/prestanda i de flesta hus.
• U ≤ 0,8: För passivhus och Svanenmärkta nybyggen.

Se alla serier och deras Uw-värden i U-värdestabellen, eller läs vidare i jämförelsen mellan PVC och trä.

Vanliga frågor